Hur bilen påverkar ditt koldioxidavtryck – en modern analys

Bilen är för många av oss en självklar del av vardagen, en symbol för frihet och ett oumbärligt verktyg. Men i takt med att klimatfrågan blir alltmer akut, hamnar bilens miljöpåverkan oundvikligen under lupp. Att förstå hur just din bilkörning bidrar till ditt personliga koldioxidavtryck är inte alltid enkelt. Det handlar om mer än bara vad som kommer ur avgasröret – hela bilens livscykel spelar roll. Låt oss dyka djupare in i detta komplexa ämne och se vad en modern analys faktiskt säger.

Bilens direkta klimatpåverkan under körning

Utsläpp från fossila bränslen

Den mest uppenbara klimatpåverkan från en bil med förbränningsmotor kommer från själva körningen. När bensin eller diesel förbränns frigörs koldioxid (CO2), en av de främsta växthusgaserna som bidrar till klimatförändringarna. Transportsektorn är en tungviktare i utsläppsstatistiken. I Storbritannien stod den för hela 27 % av de totala växthusgasutsläppen 2019, där personbilar ensamma svarade för över hälften (55 %) av transportutsläppen. Även i USA ser bilden liknande ut; data från U.S. Energy Information Administration (EIA) för 2023 visar att cirka 31 % av landets totala energirelaterade CO2-utsläpp kom från bensin och diesel inom transportsektorn. Bensin stod för den största delen (22 %), medan diesel stod för 9 %. Detta understryker att våra bilresor har en direkt och mätbar effekt på klimatet.

Bränsleeffektiviteten är förstås avgörande här. Ju mindre bränsle din bil drar, desto lägre blir CO2-utsläppen per kilometer. Ett konkret exempel från Storbritannien visar att byta från en bil som drar motsvarande 1,18 l/mil (20 mpg) till en som klarar 0,59 l/mil (40 mpg) kan minska det årliga koldioxidavtrycket med runt 2,4 ton CO2 för en genomsnittlig förare. Trots att nya bilar blir allt snålare – genomsnittsutsläppen för en ny bil i Storbritannien 2020 var 112,8 g CO2/km, en minskning med nästan 12 % från året innan – så bidrar de fortfarande till utsläppen. För den som vill jämföra olika modellers officiella siffror finns det idag bra verktyg online, som exempelvis de som erbjuds av Fleet News, även om det är bra att komma ihåg att verklig förbrukning ofta skiljer sig från laboratorietester.

Elbilens roll och utmaningar

Elbilen framhålls ofta som lösningen på bilismens klimatproblem. Och visst finns det tydliga fördelar. Under körning släpper en elbil inte ut någon koldioxid alls, vilket bidrar till renare luft i våra städer och minskat buller. Företag som Näsets Gröna, som helt gått över till elbilar drivna med miljömärkt el från sol och vind, visar på potentialen att eliminera direkta utsläpp från fordonsflottan. De upplever också fördelar som minskat underhållsbehov och bekvämligheten med att kunna ladda hemma.

Men elbilens totala klimatpåverkan är föremål för intensiv debatt, och det är viktigt att se till hela livscykeln. Tillverkningen av batterier är energikrävande och har historiskt sett genererat betydande CO2-utsläpp. Detta beror på utvinning och bearbetning av råmaterial som litium och kobolt, samt de energikrävande tillverkningsprocesserna. En ny rapport från nederländska forskare pekar dock på att många tidigare studier använt föråldrade och för höga siffror för batteritillverkningens utsläpp (tidigare ofta 175 kg CO2/kWh jämfört med mer aktuella 85 kg CO2/kWh). Rapporten kritiserar också antaganden om kort batterilivslängd (ofta antaget 150 000 km) och menar att empiriska data tyder på att de kan hålla uppåt 500 000 km, vilket drastiskt förbättrar elbilens livscykelanalys jämfört med en dieselbil.

En annan viktig faktor är elmixen – alltså hur elen som laddar bilen produceras. En elbil som laddas med el från kolkraft har förstås ett högre koldioxidavtryck än en som laddas med förnybar energi från sol och vind. Den nederländska studien påpekar att många analyser felaktigt antar en statisk elmix över bilens livstid, när den i själva verket blir allt grönare i många länder. Dessutom lyfter studien fram att utsläppsdata för bensin- och dieselbilar ofta baseras på orealistiska laboratorietester snarare än verklig körning. När dessa faktorer justeras, framstår elbilen som ett betydligt bättre klimatval.

Detta bekräftas av oberoende analyser. Forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet, baserad på bland annat norska studier, indikerar att en liten elbil kan minska de totala växthusgasutsläppen med 60-70 procent över sin livstid (beräknat på 18 000 mil) jämfört med en motsvarande fossilbil, även med en europeisk elmix. EU-kommissionen drar liknande slutsatser i en omfattande livscykelanalys. Potentialen är stor, men den kräver fortsatta satsningar på batteriteknik med lägre miljöpåverkan och effektiv återvinning av både batterier och elmotorer, samt en fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion.

Bilens klimatpåverkan bortom avgasröret

Tillverkningens kostnad och livscykelperspektivet

Fokuset ligger ofta på utsläppen under körning, men en betydande del av bilens totala klimatpåverkan uppstår långt innan den ens når vägen. Tillverkningen – från utvinning av råmaterial som stål, aluminium och plast, till energikrävande produktionsprocesser och transporter – lämnar ett rejält koldioxidavtryck. Detta är något som ofta glöms bort i jämförelser mellan olika biltyper, men det är avgörande för att förstå den verkliga miljökostnaden.

En livscykelsuträkning från Kamux illustrerar detta tydligt. Om en bil används i 15 år kan tillverkningen stå för cirka 14 procent av de totala livscykelutsläppen. Men om bilen bara används i sju år innan den skrotas och ersätts, skjuter tillverkningens andel i höjden till runt 30 procent. Detta belyser en viktig poäng: att förlänga livslängden på den bil du redan har, eller att välja en välskött begagnad bil, kan vara ett mycket miljösmart val. Det handlar om att bättre utnyttja de resurser och den energi som redan investerats i bilen, istället för att ständigt driva på nytillverkning. Det ökade intresset för begagnade bilar tyder på att fler börjar inse detta.

Materialvalens betydelse

Materialvalen i själva bilen spelar också en allt större roll för det totala koldioxidavtrycket. Företag inom fordonsindustrins leverantörskedja arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan genom smartare material. Ett exempel är Polykemi och Rondo Plast, som genom att fokusera på återvunna plastmaterial och erbjuda kunder hjälp att välja material med lägre klimatpåverkan (via konceptet \”Materialsmart\”), lyckades minska sina CO2-utsläpp med 7 450 ton mellan 2022 och 2023. Det motsvarar de årliga utsläppen från cirka 5000 bilar i EU. Att uppskattningsvis 60-80 procent av en produkts miljöpåverkan kan kopplas till råmaterialen visar vilken enorm potential som finns här. Investeringar i återvinningsteknik och användning av certifierad förnybar energi i produktionen, som företagen gjort i sina anläggningar i Kina, är andra viktiga steg som industrin tar för att minska sitt avtryck.

Hur du kan minska ditt avtryck

Verktyg för medvetenhet

Så hur kan du som bilägare eller blivande bilköpare navigera i detta komplexa landskap? Först och främst handlar det om att vara medveten om de olika faktorerna: hur mycket och hur du kör, vilken typ av bil du väljer (bränsleeffektivitet, drivmedel), hur länge du behåller bilen och, i allt högre grad, hur den är tillverkad och vilka material den innehåller. För att få en uppskattning av dina egna bilresors klimatpåverkan finns det digitala verktyg, som bilkalkylatorer, som kan ge en fingervisning baserat på bilmodell, bränsletyp och körsträcka. Dessa kan hjälpa dig att visualisera effekten av dina val.

Alternativ och beteendeförändringar

Att minska sitt bilberoende är förstås det mest effektiva sättet att sänka sitt transportrelaterade koldioxidavtryck. Som Konsumentverket påpekar är tåget ofta ett betydligt klimatsmartare alternativ för längre resor, medan cykel och gång är överlägsna för korta sträckor. Intressant nog har svenskarnas totala bilkörning en klimatpåverkan som är jämförbar med de samlade utsläppen från vårt inrikes- och utrikesflygande. Att köra ensam i bilen kan per kilometer vara lika klimatbelastande som att flyga. Att välja bort bilen när det är möjligt, eller att samåka, gör därför stor skillnad. Även Naturvårdsverket belyser att vägtrafiken står för en betydande del, cirka 30 procent, av Sveriges totala koldioxidutsläpp och även bidrar till andra miljöproblem som försurning och hälsopåverkande luftföroreningar, vilket understryker vikten av att minska bilåkandet.

När du väl behöver bilen, tänk på körsättet. Att köra mjukt, hålla hastighetsgränserna och undvika onödig tomgångskörning kan minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen. Att välja en bränslesnålare bil, eller en elbil om det passar dina behov och laddmöjligheter, är också ett viktigt steg. Och som vi sett kan det vara ett miljösmart val att behålla din nuvarande bil längre eller köpa begagnat, för att minska efterfrågan på nytillverkning.

Klimatkompensation som ett komplement

För de utsläpp som ändå uppstår finns möjligheten till klimatkompensation. Genom att investera i projekt som minskar utsläpp någon annanstans i världen kan du balansera din egen klimatpåverkan. Företag som Carbonfootprint.com erbjuder detta, och kostnaden är ofta förvånansvärt låg – enligt deras exempel kan ett års genomsnittliga utsläpp från en dieselbil kompenseras för under 50 kronor, och ännu mindre för en elbil. Projekten kan handla om allt från förnybar energi till trädplantering. Även om kompensation inte är en ersättning för att minska sina faktiska utsläpp, kan det vara ett komplement för att ta ansvar för den påverkan som bilkörningen oundvikligen har.

Sammanfattning och vägen framåt

Att äga och köra bil idag innebär ett ansvar. Bilens påverkan på vårt koldioxidavtryck är betydande och mångfacetterad, långt bortom de synliga avgaserna. Det handlar om en komplex väv av faktorer – från råmaterial och tillverkning till bränsleförbrukning, elproduktion och fordonets livslängd. Den goda nyheten är att medvetenheten ökar, tekniken utvecklas och alternativen blir fler. Elbilar, särskilt när de laddas med grön el, representerar ett stort kliv framåt, men även att vårda och använda befintliga bilar längre spelar en viktig roll i ett cirkulärt tänkande och minskar behovet av resurskrävande nytillverkning. Det finns inga enkla svar eller silverkulor, men genom att göra informerade val – om vilken bil vi kör, hur ofta vi kör den och hur länge vi behåller den – kan vi alla bidra till att styra utvecklingen i en mer hållbar riktning. Resan mot en klimatneutral bilism har bara börjat, och den kräver att vi alla är med och navigerar.